På denna bild ser du vad som är höjd,sida,skevroder på flyget! Så du vet vilka roder Micke pratade om..
Och här är lite tips om hur du ställer in din 2-taktsmotor!
Att få en motor att gå riktigt bra kan vara en konst i sig själv. Här kommer vi gå igenom en allmän grundinställning av en 2-takts modellmotor.
De flesta motorer brukar vara utrustade med 2-nålsförgasare. en huvudnål för inställning av den allmänna gången och en tomgångsnål som ställer in överskottsbränslet vid tomgång vilket i sin tur påverkar när motorn ska accelerera till fullgas.
I de flesta fall behöver man inte röra tomgångsnålen så vi låter den vara till att börja med och tittar på huvudnålen. Standard inställningen på huvudnålen brukar vara på ca 2,5varv. dvs skruva in den helt och sedan ut ca 2,5varv.
Att starta
Börja med att kontrollera att alla bränsleledningar är i bra skick. när du säker på att bränslet kan flöda fritt så börja med att "snappsa" motorn. Börja med att öppna förgasaren/trotheln fullt samt håll för förgasarens öppning. Vrid sedan propellern motsols med andra handen. du bör nu se att det sugs upp bränsle i slangen. vrid tills bränslet nått förgasaren samt fortsätt 2-3varv så förgasaren flödas. ta nu bort fingret från förgasaren och veva runt några få varv till. Då var det klart för start. anslut glöden och slå runt propellern kraftigt med handen eller så kallad "chicken stick", fast bäst är det nog ändå med en 12V-driven startmotor att sätta emot spinnern.
Grundinställning
Viktigt är att man låter motorn komma upp i drift temperatur innan man gör den slutliga justeringen...
Felsökning 2-taktarn
Följande gäller om man har rätt propeller och glödstift installerat.
FRÅGA: Motorn vill inte varva upp ordentligt
SVAR: Inställningen på huvudnålen är för fet.
FRÅGA: Motorn går bra på marken men dör så fort man kommer upp i luften.
SVAR: troligvis är nålen för snålt inställd.
FRÅGA: Motorn dör även då man långsamt ökar gasen.
SVAR: Huvudnålen är för snålt inställd.
FRÅGA: Motorn vill inte svara på gas. Om man drar på för snabbt dör den.
SVAR: Tomgångsnålen är för snålt inställd. Öka den lite och prova igen.
FRÅGA: Motorn vill inte svara på gas den "hostar" till och efter ett litet tag så ökar gasen.
SVAR: Tomgångsnålen är för rikt inställd. Minska den lite och prova igen.
Vill motorn ändå inte gå ordentligt/rent kontrollera att alla slangar är hela och rena samt att inget skräp finns i förgasaren.
Typiska symptom på att man har en propeller som är för stor är att motorn inte orkar varva upp ordentligt. Vice versa med för lite propeller den varvar upp för mycket vilket medför att den går varm och dör efter ett tag. (om temperaturen blir för hög mister motorn sin kompression när fodret utvidgas av värmen)
Val av glödstift är inte så enkelt, det varierar från motor till motor vad som fungerar bäst. Följ därför i första hand rekommendationerna för just din motor.
Yttertemperaturen kan också påverka vilket stift som passar bäst t.ex. en väldigt kall dag kan man behöva ett varmare stift jämfört med en solig sommardag.
Lite om bränslet!
Bränsle till glödstifts motorer.
Glödstiftsmotorer är de vanligast motorerna i modellflyg sammanhang och de drivs av en blandning bestående av olja och metanol. Bränsleblandningen tänds av ett glödstift monterat i toppen på motorn.
En vanlig bränsleblandning består av 80% metanol och 20% olja (recin eller syntet). Den duger för de flesta motorer och de flesta väder. Recinolja var vanligare förr i tiden och förekommer fortfarande i tex Pylon klassen Q500. Med syntetolja däremot så blir det mindre oljekladd på motorn och man får en smula högre toppvarv. Man kan också blanda nitrometan i bränslet (5-15%). Nitrometan gör att motorn går lugnare och stadigare på tomgång och får den att starta litet lättare. 15% nitro och uppåt ger ytterligare effekt men sliter hårdare på motorn. Nitrometan är också rätt dyrt.
Största Skillnaderna mellan 2 och 4-takt
Fyrtaktaren har ett större vridmoment vilket gör att den kan dra större propellrar men den har samtidigt lägre toppvarv. Dvs vill man svinga en stor skalalik propeller är det föredelaktigt med en fyrtaktare. Har man däremot en snabb modell pylonmodell måste man ha en motor som använder en mindre propeller men vid ett betydligt högre varvtal. Även fläktmodeller där toppvarvet är ganska extremt användes uteslutande 2-taktare.
En fyrtaktare har förmågan att kunna accelerera snabbare pga sitt högre vridmoment. Ljudvolymen skiller sig dessutom avsevärt mellan de olika typerna av motorer. 2 taktaren låter betydligt mer även fast den har större ljuddämpare. medans 4-taktaren har ett lägre dovare ljud.
När det gäller effektiviteten på förbränningen vinner även fyrtaktaren där eftersom den tydligt skiljer på nytt bränsle och avgaser. I en 2-taktare däremot som suger in nytt bränsle i kompressions kammaren samtidigt som avgaserna flödar ut blandas emellertid de båda gaserna.
Därför flyger ditt flyg!
Aerodynamik
Aerodynamik är läran om luftens rörelse och krafter och det är viktigt att man som modellflygare känner till lite om grunderna för varför modellplanet flyger, speciellt om man känner för att bygga en egen modell. Detta är endast en mycket förenklad redogörelse för hur aerodynamiken fungerar. Den avser enbart, att i förenklad form, ge lite grundläggande förståelse för varför modellplanet flyger och varför det uppför sig som det gör. Det är luftens rörelse runt och efter vingen som får flygplanet att lyfta. Om man lär sig grunderna i aerodynamik, lär man sig också varför flygplanet uppför sig som det gör och det underlättar flygningen. Det är lyftkraften och dragkraften som håller flygplanet flygande. Lyftkraften uppkommer genom att vingen är utformad så att den pressar ner luftströmmar när den dras fram genom luften. Dragkraften erhålls antingen via en motor eller också helt enkelt med hjälp av tyngdkraften (som i ett segelflygplan).
1. Vi börjar med en helt plan skiva. Om denna förs genom luften i horisontellt läge, erhålls ingen som helst lyftkraft. Vi får dock ett minimalt luftmotstånd.
Om man ställer skivan på högkant, så får man i stället maximalt luftmotstånd. Det fordras alltså mycket kraft för att dra skivan genom luften. Det saknas dock fortfarande lyftkraft åt planet.
2. För att erhålla både liten dragkraft och lyft kan man vinkla upp skivan något i framkanten. Denna vinkel som nu bildas mellan horisontalplanet och skivan (vingen) kallas för anfallsvinkel. Om skivan nu dras genom luften, kommer luften att pressas mot skivans undersida och man erhåller då viss lyftkraft.
3. En plan skiva är dock sämsta tänkbara vinge. För att få en större lyftkraft, måste man få luften att skapa en kraftigare nedåtsvepning efter vingen. Detta för att hjälpa till att lyfta vingen och därmed hela planet. Det gör man genom att böja vår skiva, så att det bildas en välvd (konvex) översida. Anledningen till att denna vinge får större lyftkraft kan du se på skissen här intill. Där är luftens strömningslinjer utritade och man ser att linjerna ligger betydligt tätare över vingen än framför. Detta beror på att luften pressas ihop över den välvda ytan. Genom att strömningshastigheten på så sätt blir större över vingen, blir den nedåtriktade luftströmmen bakom vingen kraftigare, med ökad lyftkraft som följd.
Roder
För att man skall kunna styra planet så måste man kunna skapa en kraft som förändrar planets riktning genom att omdirigera luften så att önskvärd effekt uppnås. Detta gör med hjälp av planets roder som kontrolleras av servon.
Kanske lite mer info än du behöver! men vafan...
Login
Register
FAQ
Search
Såg efter mitt inlägg att du redan snackat med grabbarna boys på andra sidan pölen om hur man sku koppla tanken din... 
hehe : 
man får färdig ställa flyget helt iställe o ställa in servona någårlunda iallafall=)
nu hänger jag med:P
Faaaan, jag vill ju flyga 
Men med min tur så hinner ja bara bygga ihop planet och ska flyga då ja snubblar över det eller nått i den stilen 